FriidaFransson

Som man kan läsa i de andra inläggen om vårt tävlingsår, så har vi inte tävlat nationellt hela året. Vi kvalade dit väldigt fort men ville inte förhasta oss och startade därför lite regionalt.

När vi väl började tävla på nationell nivå så fick vi en tuff början! Jag kunde absolut inte hålla mina nerver i styr och blandade ihop alla banor. Det var ett tag som ni märkte där jag red fel på varje tävling. Det blev liksom en grej av det, en tröskel, som jag var tvungen att komma över för det var något som hade låst sig i mitt huvud att "jag kommer rida fel" och "det var här jag red fel sist".

Mina nerver har faktiskt förstört lite för oss. Det har kännts så konstigt att vara uppe på den nivån som mina kompisar och mina "små idoler" och tävla mot dom. Jag har tagit min ett-åring hela vägen hit själv och nu tävlar vi uppe i toppen! Det var något jag aldrig trodde skulle hända!

Efter ett tag så släppte det i alla fall och jag började verkligen rida inne på banan och få till allting, vi fick en hel del roliga meetings-minnen med oss på vägen! 

Efter det kom det en liten period där domarna var lite.. konstiga ibland.. haha! De hade oss på 5 % skillnad o.s.v men värst var ändå den tävlingen där de hade 8 % skillnad mellan procenten, galet! 

Efter det var det dags att runda av året på lite regionala tävlingar igen vilket gick jättebra då vi fick några vinster med oss hem.

 

Om jag ska beskriva detta tävlingsåret med ett ord så hade det varit: Lärorikt

Vi har inte ens tävlat ett helt år på nationell nivå och fick 1 SM-kval och 5-6 gånger där vi var 0,5% och 0,2% ifrån det där sista sm-kvalet.

Jag är otroligt nöjd över detta året då jag lärt mig så otroligt mycket. Vi har fått mer rutin och jag har inte tävlat mot någon utan jag och Pee Wee har tävlat för oss själva, mot oss själva. Vårt mål på varje nationell tävling har varit att komma över 60 % så vi sen kan klättra oss uppåt i procenten!

 

Detta året ser jag verkligen fram emot! Pee Wee är så galet fin just nu och vi kanske kan få ett upprepat "2012 år" fast på nationell nivå. Jag känner mig inte nervös alls utan bara förväntansfull och längtar efter att få visa upp henne och våra framsteg som vi har gjort! Jag har inget att bevisa för någon längre. Jag tog min ponny hit, JAG och ingen annan! Detta är mitt sista år på Pee Wee och jag ska bara njuta av varje steg hon tar!